Standarden definierar prestandavärdena för handskar som skyddar mot mekaniska risker såsom nötning, skärning, rivning, punktering och i tillämpliga fall stötar.

EN 388

ABCDEF

Standarden reviderades 2016 och 2018. Nötningstestet har förbättrats med mer detaljerad information. Skärmotståndstestet " coupe" har reviderats och ett ISO-skärmotståndtstest har lagts till, liksom ett stöttest för särskilda tillämpningar.

För att förbättra informationen om skärmotstånd fastställdes att ISO-testet skulle användas som referens om bladet skulle bli slött i det så kallade "coupe-testet".

Coupe-Test

Eller

TDM-test (ISO)

Klassning

Tabellen visar uppnådda testresultat och motsvarande skyddsnivå i siffror och bokstäver och kan hjälpa dig att välja rätt handske för det behov som finns.

 Prestandanivå
 12345 
A. Nötningsmotstånd (Cycles)10050020008000- 
B. Skärmotstånd - Skärtest (faktor)1,22,55,010,020,0 
C. Rivmotstånd (N)10255075- 
D. Punkteringsmotstånd (N)2060100150- 
 ABCDEF
E. Skärmotstånd - TDM(ISO) test (N)2510152230
F. Skydd mot stötar(NO) -(YES) P

Nötningsbeständighet (A)

Testet definierar handskmaterialets nötningsbeständighet eller hållbarhet. Materialet slipas under känt tryck med en cyklisk plan rörelse i form av en Lissajous-figur. Nötningsbeständighet bestäms som antalet nötningscykler som krävs för att bryta igenom materialet.

Motstånd mot skärblad (B)

Testet mäter skärmotståndet med hjälp av ett cirkulärt roterande blad som rör sig fram och tillbaka på testmaterialet under en specifik belastning. Bladet roterar i motsatt riktning mot denna rörelse. Testet simulerar repetitiva aktiviteter med en konstant skärbelastning.
Testet anses vara en bra indikator på skydd mot skador vid hantering lätta och medeltunga delar.
Testet avslutas manuellt efter maximalt 60 cykler.
För material som gör bladet slött måste proceduren utföras enligt EN ISO 13997.

Skärmotstånd enligt ISO (E)

Testet mäter skärmotståndet mot ett blad vid en specificerad skärlängd. Olika tryck utövas på kniven. Resultatet redovisas i N (Newton) av det använda trycket.
Testet simulerar ett enkelt snitt vid varierande tryck och kan användas som en indikator på nöd-/olycksskydd. Från ett värde på E och F anses handskarna ha ett mycket högt skärmotstånd.

Rivhållfasthet (C)

Motståndet mot rivning definieras som den kraft som krävs för att fortplanta en reva i ett testmaterial halvvägs längs dess längd. Material med hög rivhållfasthet säkerställer lång livslängd.

I allmänhet bör handskar inte bäras på roterande maskiner (t.ex. en borrmaskin). Skyddsutrustningens rivhållfasthet skulle hindra den från att rivas av om du träffades av maskinen.

Punkteringsmotstånd (D)

Punkteringskraften definieras som den kraft som krävs för att sticka hål på ett testmaterial med hjälp av en stålstift med specificerade dimensioner. Detta ska inte förväxlas med perforering med tunna spetsar eller nålar.
Handskens yttersta och innersta skikt får inte visa några tecken på smältning eller hålbildning.

Stötskydd (F)

Stöttest enligt EN 13594:2015. Här testas absorptionen av stötenergin på 5 J på handskens absorptionsmaterial. Detta test är valfritt och indikeras endast med ett P för godkänt.